KOMMUNFULLMÄKTIGE GODKÄNDE BUDGETEN FÖR 2010 DEN 17.12.2009

Verksamhetsidé

Kommunen skall tillgodose en god grundservice, som motsvarar kommunmedlemmarnas behov, till en skälig, konkurrenskraftig nivå. Kommunen utvecklas balanserat som en livskraftig, trivsam och naturnära kommun.

Stabilt nuläge – osäkert framöver

Kommunens likviditet är i slutet av 2009 mycket god. Kommunens lånebörda är slutet av 2009 också på en låg nivå, ca 305 euro/invånare.

Prognoserna för 2010 är däremot illavarslande. Såväl skatteinkomster som landskapsandelar minskar enligt de prognoser som finns att tillgå, sammantaget med närmare 8% i förhållande till 2009 års budget. Jämfört med bokslutet för 2008 ser minskningen i skatter och landskapsandelar ut att vara 11% år 2010. Noterbart är att skatteinkomsterna minskar trots att det allmänna skatteavdraget slopas 2010. Skulle avdraget finnas kvar vore skatteinkomsterna år 2010 ännu lägre, men en kompensation för avdraget skulle å andra sidan ha betalats ut av landskapsregeringen. Den kompensationen faller nu bort och är en stor orsak till att landskaps-andelssumman minskar 2010.

Förutsättningarna att klara ett år med lägre inkomster från skatter och landskapsandelar är ändå relativt goda, men om skatteinkomsterna ett flertal år i rad är på lägre nivå kan läget snabbt bli mer bekymmersamt. Inte minst belastar också de förestående investeringarna kommunens ekonomi.

Sannolikt blir en högst stram budgetering av nöden i flera år framöver.

Landskapsandelarna torde utvecklas gynnsamt år 2011, framför allt eftersom det under 2009 skett en stor inflyttning av personer under 15 år. Ett osäkerhetsmoment är dock huruvida landskapet besluter om förändringar av landskapsandelarna.

Verksamheten 2010

Nettokostnaderna för driftsekonomin ökar med 1,4 procent eller cirka 25 000 euro jämfört med budgeten för år 2009. Det är en relativt liten ökning, men genom att skatter och landskapsandelar samtidigt minskar blir resultatet för driftsverksamheten följande:

Avskrivningarna hålls på oförändrad nivå 2010, men ökar kraftigt därefter som en följd av investeringar som planeras 2010-2011.

Påverkande faktorer

Prognoserna för 2010 visar såsom påpekades en oroväckande minskning av såväl skatteinkomster som landskapsandelar. Prognoserna baseras på ÅSUB:s uppgifter hösten 2009, men ÅSUB påpekar att osäkerhetsfaktorerna i prognosarbetet för 2010 är ovanligt många.

Budgeteringen har således varit högst utmanande och på grund av förväntade kostnadsökningar inom äldreomsorgen, för fiberstamnätet samt för de kommunala anläggningarnas underhåll och skötsel, kan de restriktiva budgetdirektiven inte följas fullt ut.

De allmänna orsakerna till att prognoserna för skatteintäkterna är negativa är flera:

-försämrat sysselsättningsläge

-löneökningarna inom kommunala sektorn är 2009 och 2010 lägre än 2008

-långsammare befolkningstillväxt 2009 och 2010 än 2008.

-nytt arbetsinkomstavdrag

-utökat pensionsinkomstavdrag

-rederiernas utflaggningar

Hur ovanstående drabbar de enskilda åländska kommunerna beror på olika omständigheter, till exempel andelen anställda på nyligen utflaggade fartyg, andelen pensionärer, sysselsättnings-läget etc. Kumlinge ser enligt ÅSUB:s och Finlands Kommunförbunds prognos ut att drabbas av ett relativt stor skattebortfall på grund av de nya

skatteavdragen. Dessa avdrag har större negativ effekt på skatteinkomsterna än utflaggningarnas negativa dito

Investeringarna 2010

Nettoinvesteringarna summerar enligt ekonomiplanen för år 2010 till 488 000. Årsbidraget från driftsverksamheten täcker endast 2 % av investeringarna, men kommunens för tillfället goda likviditet torde klara av planerade investeringar 2010 och 2011 utan att lånebördan måste ökas.

De största investeringarna 2010 utgörs av Annagårdens renovering och anläggandet av avloppsnät/reningsverk. Bland de övriga projekten märks bland annat tomtplanering och byggnadsarbeten på kommunens markområde nära Kastören.

Om investeringarna förverkligas enligt ekonomiplanen kommer osedvanligt stora medel att förbrukas på investeringar. I flera fall är investeringarna sådana som redan framskjutits en tid och nu slutligen torde vara både möjliga och nödvändiga att genomföra.

Investeringarna år 2010 kan ändå i bästa fall genomföras utan att lån behöver lyftas, men den förhoppningen baseras på att inga större oförutsedda utgiftsökningar sker på driftssidan och att skatteintäkter flyter in i budgeterad omfattning. Viktigt är givetvis också att investeringarna i sig själva kan genomföras till den budgeterade kostnadsnivån. En liten kommuns ekonomi är sårbar och med små förändringar kan läget snabbt ändras.

Lönerna

Kommunens kostnader består till hälften av personalutgifter. Lönejusteringarna under 2010 slås fast i ett sent skede utgående från avtalsförhandlingar mellan fackförbunden och arbetsgivarnas förbund.

I Kumlinges budget har det beräknats att lönerna stiger med 0,5% på årsbasis från lönenivån i oktober 2009.

Skattesatser 2010

De kommunala skattesatserna hålls oförändrade 2010. Beskattningen av förvärvsinkomster är det mest betydelsefulla skatteinstrumentet för kommunerna.  Skattesatsen hålls oförändrad på 18,5%.

Det kan dock finnas skäl att notera att de olika skatteavdragen, både såkallade riksavdrag och åländska avdrag, gör att Kumlinges invånare i snitt betalar kommunalskatt på endast drygt 70% av sina förvärvsinkomster. Den reella kommunalskattesatsen ligger därmed för många invånare i spannet 12-14%. Till viss del erhåller kommunerna kompensation för det intäktsbortfall som skatteavdragen innebär men de ökade avdragen som införts av staten drabbar Kumlinge relativt hårt 2010.

Befolkningsutvecklingen

I en annars dyster prognos är det glädjande att konstatera kommunen under 2009 har haft en relativt stor tillkomst av nya invånare. I början av 2009 uppgick invånarantalet till 360 invånare, medan det i slutet av året bor 370-375 invånare i kommunen. Bland de nya invånarna finns ett drygt tiotal barn, av vilka alla utom de allra minsta har påbörjat dagis- och skolgång i Kumlinge.

Tillskottet av invånare under 2009, och särskilt tillskottet av barn, syns bland annat som ett tillskott i kommunens landskapsandelar år 2011.

Kumlinge, december 2009

Jim Eriksson, kommundirektör