Orostecken hösten 2011

Kommunens likviditet är i slutet av 2011 fortsättningsvis relativt god i och med att de stora investeringarna inte påbörjats. Kommunens lånebörda ligger också på en låg nivå, ca 150 euro/invånare.

Men prognoserna är oroande både på intäkts- och utgiftssidan. Kommunens skatteintäkter förutspås minska med drygt 7 procent år 2012 i jämförelse med prognosen för 2011.
På utgiftssidan ser kommunen ut att drabbas av rejält ökade driftskostnader.

Kommunens nettodriftskostnader ser 2012 sammantaget ut att öka med drygt 9% jämfört med budgeten för 2011.

På grund av att också investeringssidan belastas av stora kostnader under 2012 blir budgeten totalt sett den mest kostnadstunga på många år.

 

På basen av budgeten borde kommunens upplåning öka med över ca 1 miljon euro under de närmaste åren. Det finns dock en möjlighet att upplåningen inte är nödvändig ännu år 2012. 

 

Resultaträkningen 2012

Resultatet av driftsverksamheten år 2012 blir enligt budgeteringen följande:

 

 

Skatteintäkter och skatteavdrag

Såsom ovan påpekades förutspås kommunens skatteintäkter att minska under 2012. Mot den bakgrunden kan det påpekas att invånarnas förvärvsinkomster inte förutspås minska, utan istället öka något. Detta skulle normalt innebära ökade skatteinkomster

för kommunen. Men genom att skatteavdragen på privatpersoners förvärvsinkomster sannolikt kommer att öka, blir utfallet en lägre skatteintäkt för kommunen.

Skatteavdragen ligger bakom det faktum att kommunens effektiva skattegrad ligger kring 12%, inte 18,5%.

 

Vad gäller skatteintäkterna kan det påpekas att prognosen för ett år sällan helt överensstämmer med de summor som i verkligheten intäktsförs för kommunerna under samma år.  

 

 

Kostnadsökningar 2012

De mest betydande kostnadsökningarna i 2012 års budget är:

1. Personalresursen inom hemservice ökar något på grund av ökad vårdtyngd och på grund av att lokalerna i Enklinge servicehus inte är helt ändamålsenliga för bedrivande av äldreomsorgsverksamhet.
2. Anställande av familjedagvårdare som vårdar barn i vårdarens eget hem under de tidpunkter då dagis är stängt, dvs på kvällar och nätter och under dagisets sommarstängning
3. Fastighetskostnaderna ökar då kommunen hyr tillfälliga lokaler för serviceboende och dagis.

 

Av kostnadsökningarna kan uppskattningsvis 85-90 000 € hänföras till den tillfälliga utlokaliseringen av serviceboende och dagis. Dessa kostnader torde alltså vara av temporär natur.
Dessutom minskar hyresintäkterna från uthyrning  av bostäder i äldreboendet på grund av att bostäderna är mindre till ytan i de tillfälliga lokalerna.

  

 

Stora investeringar 2012

Den största och viktigaste investeringen år 2012 är renoveringen alternativt nybyggandet av lokaler för äldreboende och dagis. Kostnader på flera hundratusen euro uppstår också då kommunaltekniken på Vårholms bostadsområde ska färdigställas och ett kommunalt avloppsreningsverk ska inköpas. Enligt ekonomiplanen planeras investeringar för drygt 765 000 euro exkl moms år 2012. För 2013 beräknas investeringarna uppgå till ca 1 000 000 euro. Därefter sjunker investerings-bördan kraftigt.

Landskapets bidrag för investeringarna beräknas uppgå till ca 160 000 euro under de kommande åren. Kommunens nettoinvesteringar ser alltså ut att uppgå till drygt 1,6 miljoner euro under åren 2012-2013.

Eftersom till och med årsbidraget från driftsverksamheten ser ut att bli negativt måste kommunen öka sin lånebörda rejält för att klara av investeringarna.

 

 

Lönerna

Enligt kommunala avtalsdelegationens rekommendation bör kommunerna budgetera med en löneökning på ca 2% på årsbasis 2012.

 

Skattesatser 2012

De kommunala skattesatserna hålls oförändrade 2012. Beskattningen av förvärvsinkomster är det mest betydelsefulla skatteinstrumentet för kommunerna.  Skattesatsen hålls oförändrad på 18,5%.

Det kan dock finnas skäl att notera att de olika skatteavdragen, både såkallade riksavdrag och åländska avdrag, gör att Kumlinges skattebetalande invånare i snitt betalar kommunalskatt på endast knappt 70% av sina förvärvsinkomster. Den reella kommunalskattesatsen ligger därmed för många invånare i spannet 11-14%. Till en del erhåller kommunerna kompensation för det intäktsbortfall som de åländska skatteavdragen innebär, men inte för riksavdragen.

 

Befolkningsutvecklingen

I november 2011 hade Kumlinge 361 invånare.

 

Kumlinge, december 2011

 

 

Jim Eriksson, kommundirektör

 

tel. 018-622 401   jim.eriksson@kumlinge.ax